lina,

jag som en gång hamnade i bloggträsket kom snabbt där ur. är ganska dålig att uppdatera om vad som händer&sker under himmelen min, just nu är det väl inte överdrivet så att säga.

helgen kommer spenderas i halmstaden med min kära. är efterlängtat må jag säga.
studentmössor har provats. jisses. min tankespridda hjäna hinner tyvärr inte med i denna fart. var det inte alldeles precis nyss alla goa 87-or som tog studenten? galet. snart står jag där själv.
--
det var en gång två töser. den ena var mer förvirrad en den andra. fröken ett var alltid (för det mesta) vis&kom med goda råd, alltid med ett gott humör&galnaste tankar du kan hitta. hon hade minst sagt en änglasjäl. fröken två var ganska dryg. men ibland kom hon allt med tankar&funderingar som inte var helt åt skogen.
dessa två töser var vad man skulle kunna kalla,- ler&långarm. helan&halvan. yes, you know it.
vad dessa två damer fördrev sin tid med är än idag ganska oklart. vad fröken två vet om är i vilket fall som helst att tiden var väl till pass.
varför inte förfesta helt själva, eller kanske göra en tonårsrevolution mot sina föräldrar? tiden var god.
man hade planer&strukturer på hur sitt liv skulle komma att bli. men tiden de då levde i var ett enda stort jippo.
kanske är det för att fröken två sitter idag och fundilerar om allt&ingenting, men tanken slår henne gång på gång att åldern tar för sig och snart är vi alla uspridda i jordens alla hörn. under frökens flesta levnadsår har denna tö s funnits vid hennes sida. och de båda är nog relativt överrens om att höstens glada dagar last year var en riktig höjdare. inte bara det utan hela tonårslivet har varit en galen period. dessa två har upplevt mycket tillsammans.
en galen vän sa en gång, "dessa två damer är för sjutton radarparet".
kanske är det bara tanken av allt gott som gör fröken två glad/ledsen/borttappad någonstans på hennes förundrande resa?
vad fröken ville säga med denna berättelsen är fortfarande oklart. men en sak är säkert att än idag saknar hon sin halva mer än någonsin.